Monday, April 19, 2010

Mustionjoki Restoration Team kaipaa paikallisten apua

Etelän Uutiset 11.4.2010

(Raasepori) Neljä Aalto-yliopiston teknillisen korkeakoulun opiskelijaa tarvitsee länsiuusmaalaisten apua Mustionjoen kunnostukseen liittyvässä projektissaan. Ryhmässä on kaksi arkkitehtiopiskelijaa sekä vesitekniikan ja rakennustekniikan opiskelija. Kestävän kehityksen kurssikokonaisuuteen liittyvää työtä ohjaa karjaalaislähtöinen arkkitehti Marco Casagrande.

-Projektimme pohjautuu paikallisten ihmisten mielipiteille. Loimme internet-sivuston, jossa keräämme paikallisten ihmisten mielipiteitä joen ekologiaan, virkistyskäyttöön ja kulttuuriin liittyen, ryhmän jäsen Mika Turunen selvittää.


Opiskelijaryhmä toivoo paikallisväestön auttavan selvityksen tekemisessä vastaamalla kyselyyn internetissä osoitteessa http://mustionjokiriverrestoration.jimdo.com.

Projektin tarkoituksena on laatia suunnitelma, raportti ja artikkeli Mustionjoen patoihin liittyen.

-Pyrimme kartoittamaan paikallisten ihmisten mielipiteitä, tuomaan niitä esille ja herättämään asiasta keskustelua. Työmme pohjana on paikallisten ihmisten mielipiteet, Turunen painottaa. Ryhmä on jo kerännyt mielipiteitä seudun yhdistyksiltä.

Sunday, April 18, 2010

SVARTÅN BEHÖVER FISKVÄGAR

HÖGSKOLEPROJECT GER KONKRETA RESTAURERINGSFÖRSLAG
Johan Kvarnström, Västra Nyland, 16.4.2010

Den grupp studerande vid Aalto-universitetet som arbetar med ett projekt om Svarån bjuder på visioner som omfattar bland annat två fiskvägar, en vid Åminnefors och en som skulle gå rakt genom Billnäs bruk. Grundtanken är att vandringsfiskens återkomst skulle rädda biodiversiteten i ån.
Mika Turunen, som studerar vatten- och miljöteknik, säger att gruppen utarbetar två planer för var sida om kraftverket vid Åminnefors. Enligt en modell skulle en fiskväg gå på södra sidan under den befintliga vägen, medan den enlight en annan modell skulle gå på norrsidan om krafverket.

- Vid Åminnefors är det egentligen bara på grund av vägen som fiskarna inte slipper uppåt, säger Turunen som är övertygad om att fiskvägar är nödvändiga ur ekologisk synvinkel och en förutsättning för en restaurering av ån.

- Det fanns för ett antal år sedan ett förslag om en fiskväg, men den blev aldrig av.

Aalto-universitetets Svartå grupp, från vänster: Meiko Yamada, Mika Turunen, Léa Crouzet och Caroline Moinel.

Gruppen, som omfattar även arkitektstuderanden och en studerande i byggteknik, är enig om att det förutom vid Åminnefors behövs ytterligare en fiskväg vid Billnäs bruk för att vandringsfisk ska trivas och kunna repproducera sig i ån. Riktigt ända fram till Lojo sjö skulle fiskarna ändå inte nå på grund av två östligaste dammar.

Man är övertygad om att biodiversiteten är allvarligt hotad så länge som fiskar inte kan cirkulera i ån, och undersöker också om Svartåns rekreationsvärde skulle öka genom ökande möjligheter till fiske.

- Det behövs endast två fiskvägar för att påverka ett stort område positivt, säger Léa Crouzet som studerar arkitektur.

HÖG VATTENKVALITET

Som mentor fungerar arkitekt Marco Casagrande. Han hoppas att gruppens förslag tas på allvar i offentligheten och skapar debatt.

- Dylika projekt har lett till att ett stort antal åar i landet har restaurerats. Här är det givetvis extra knepigt i och med att det finns bebyggelse så tätt inpå.

Han säger att de sakkunniga som har hörts har givit klara svar om att Svartån än så länge har tillräcklight hög vattenkvalitet för att fiskarna skall trivas.

Vilka fiskar skulle det främst röra sig om?

- Lax, öring, sik och också en ökad förekomst av ål. Ål förekommer lite nu, men den slipper sällan ut. Området skulle piggas upp om fiskarna skulle kunna röra sig båda vägarna.


Casagrande har full förståelse för att en fiskväg genom brukets hjärta kräver en del fantasi.

- En person frågade om laxarna inte skulle störas om de simmar förbi till exempel Tangomarknaden på Muurainens gård i framtiden, säger Casagrande, skrattar glatt och tillägger att det ju efterlyses mer aktivitet i området.

- Föreningen Pro Billnäs stöder oss redan. Nus ska vi diskutera med staden och visa vad vi har planerat.

Casagrande hoppas att de förslag som projektet resulterar i tas på allvar. Syftet år framför allt att skapa debatt mellan invånarna och energibolaget Fortum i frågor som berör Svartån. Han är övertygad om att det ganska långt är Fortum som avgör om fiskvägarna kan förverkligas.

- Fortum håller i alla nycklar och måste ta ställning för att det ska kunna förverkligas. En fiskväg skulle påverka deras verksamhet på det viset att de måste ge oss en kubikmeter vatten per sekund, säger Casagrande som uppskattar att Fortums elproduktion vid Åminnefors skulle minska med ungefär fem procent om planer på en fiskväg förverkligas.

Fortum har tillsammans med samarbetspartners inlett ett projekt där man funderar över den framtida användningen av betongdammarna i Svartån och utreder bland annat just hur elproduktionen skulle påverkas av fiskvägar.

- Det är nog folket, invånarna, som borde vilja det här, inte bara Fortum eller Aalto-universitetet. För om alla här verkligen vill så blir det nog av, säger Casagrande.

Projektets slutresultat ska vara helt klart inom tre veckor.

PROJEKT OM SVARTÅN

Fiskväg är ett gemensamt begrepp för olika typer av konstruktioner avsedda att ge fisk fri passage förbi ett vandringshinder. I det aktuella projektet fokuserer man på två typer av fiskvägar, nämligen omlöp som konstrueras som en bäck som löper runt vandringshindret, och en typ av fisktrappor som byggs av sten och trä.

Svartå föreslagna fiskvägar och vandringsfiskens möjliga reproduktionsplatser. Grafik: Susan Stenström, Västra Nyland.

Projektet strävar bland annat efter att kartlägga och föra fram lokalbefolkningens åsikter i frågan genom en enkätundersökning på projektets webbsida. http://www.mustionjokiriverrestauration.jimbo.com/

LINKAR:

Pro-Billnäs

Åminnefors fiskeförening

Virho

Billnäs Bruk (Muurainen)

Friday, April 16, 2010

Laurits Elkjær - Marco Casagrande: Urban Acupuncture

Laurits Elkjær / The Royal Danish Academy of Fine Arts - School of Architecture in Copenhagen interviewing Marco Casagrande.

I am currently working on a large paper dealing with urban acupuncture. I understand that urban acupuncture is a strategy You have developed and would in this context ask You a few questions. If You have the opportunity to answer these, I will be both happy and grateful.

1: How do you as an architect define urban acupuncture?

Urban Acupuncture is cross-over architectural manipulation of the collective sensuous intellect of a city. City is viewed as multi-dimensional sensitive energy-organism, a living environment. Urban acupuncture aims into a touch with this nature.


2: How do you use urban acupuncture to create architecture?

First you have to determine the sensitive flows of the built human environment. Based on those you have to determine the acupuncture points. The last is to determine what is the needle: architectural reaction. The key to understand this is to be present. To be truly present one has to give up, one has to be weak. To be present is the key of all art.


3: What are the benefits of using urban acupuncture?

Weakness and flexibility can communicate with the collective mind. Environmental sensitivity generates knowledge building, which will reflect on design as design shamanism.

Every grass penetrating the concrete or asphalt pavement of an industrial city is urban acupuncture.


4: What requirements should an area meet if Urban acupuncture is to be used as a strategy?

Urban Acupuncture can be applied collectively as networks to deal with a whole city or it can be used puctually in close quarters. If a city is undergoing some sort of an active process or transformation, Urban Acupuncture is a good strategy to tune the direction. Acupuncture is good for hardness and industrial insensitivity. Hardness and strenght are death's companions. What has become hard will never survive. -Stalker

Urban Accupuncture can suggest the Dictatorship of Sensitivity.


5: What is your experience with the use of urban acupuncture? In what context? What were/are the expectations and what was the outcome?

A good case is the transformation process of the Treasure Hill settlement from an illegal urban farming community into a model example of ecologically sustainable urban living in Taipei. See: http://www.e-architect.co.uk/taiwan/treasure_hill_taipei.htm

The process locally was Urban Acupuncture tunning the direction of the collective Qi from destruction into construction and afterwards the whole legalized settlement acting as an acupuncture needle for the modern Taipei. I have been referring this process to the turning over of a compost - something that is considered to be the smelly and repulsive corner of the city suddenly becomes the most fertile top-soil and source of life.

Link: UA